Om Prästgårdsängen

Prästgårdsängen är ett bostadsområde i stadsdelen Örgryte i Göteborg och består i dagsläget av tre lamellhus från 1965. I dessa ryms 442 lägenheter samt ett antal kommersiella verksamheter och kontor. I anslutning till husen finns ett parkeringsdäck och ovanpå detta ligger en skyddad innergård. Till området hör också ett centrumhus i två våningar, med en bank och en restaurang. Prästgårdsängen ägs och förvaltas av Örgryte Bostads AB.

Som ett led i förtätningen av Göteborgs centrala delar planeras för ytterligare omkring 440 bostäder i området. I planerna ingår även flera nya lokaler för service och kommersiell verksamhet – dels längs med Danska Vägen, dels kring ett nybyggt torg. Utvecklingen av Prästgårdsängen genomförs av Örgryte Bostads AB i samarbete med Majvik Bygg. Semrén & Månsson är ansvariga arkitekter.

Historia

Prästgårdsängen väckte känslor redan på planeringsstadiet. Det blir för dyrt, tyckte många i sextiotalets Göteborg. Idag ser somliga ett grått och slutet bostadskomplex där andra ser ett gediget och välbevarat stycke historia.

Prästgårdsängen byggdes 1965 och precis som namnet antyder var det Örgryte prästgårds gamla ängs- och betesmark som blev platsen för det nya bostadsområdet. Adressen var attraktiv för både byggherrar och hyresgäster, men hur marken skulle användas var en omdebatterad fråga. Efter ett antal turer i stadsfullmäktige gick uppdraget till åtta privata byggbolag som hade bildat ett konsortium för ändamålet: Örgryte Bostadsaktiebolag & Co Kommanditbolag.

Arkitektur med ambitioner

Konsortiet anlitade arkitekten Johan E Tuvert som var nytänkande på flera områden. Allt skulle byggas på plats, med byggmaterial i högsta kvalitet. Lägenheterna var rejält tilltagna och utrustade med ekparkett, helkaklade badrum och detaljer i design av Sigvard Bernadotte. Men det var inte bara den höga standarden som var unik. Utmärkande var också synen på service och på arkitekturens möjligheter att göra vardagslivet enklare för de boende.

Genom att bygga parkeringen i markplan och gården som ett bilfritt däck ovanpå, kunde man lätt ta sig torrskodd mellan bil och bostad. Samtidigt fick barnfamiljerna trygga och lugna lekytor som var enkla att överblicka. I området skulle det bland annat finnas matbutik, postkontor och förskola. Det fanns också planer på en reception i ett av höghusen, varifrån man skulle kunna beställa hemhjälp eller barnvakt, skicka varor och lämna in tvätt. Dessutom uppfördes en restaurangbyggnad på 300 kvm där hyresgästerna antingen skulle kunna äta middag eller beställa hem färdiglagad mat.

En del av servicetankarna fick dock överges relativt tidigt, däribland restaurangen som efter två år utan hyresgäst gjordes om till kontorslokal.

”Prestigeängen”

Det nya kvarteret togs emot med blandade reaktioner. En del menade att husens utformning bröt för mycket mot den gamla villabebyggelsen. Men den vanligaste invändningen var att bostäderna skulle bli för dyra. Öknamnet ”Prestigeängen” fick spridning och tidningarna skrev om hyror ”lika höga som själva husen”. Kritiken var inte grundlös – inflyttningshyrorna blev Göteborgs dittills högsta. Ett faktum som dock förändrades på bara några år, då allmänna hyresnivåer både hann ikapp och förbi.

Dagens Prästgårdsängen

Drygt femtio år sedan starten 1965 har Prästgårdsängen ännu inte haft en outhyrd bostad. De som har hittat hit väljer oftast att bo kvar; några av dagens hyresgäster var också bland de första som flyttade in. I oberoende kundnöjdhetsundersökningar hamnar Örgryte Bostads AB i toppskiktet bland bostadsbolag i Göteborg.

Det långsiktiga ägarskapet är ett av skälen till att husen har bevarats så väl sedan starten. Idag, femtio år senare, är det dags för den första genomgripande renoveringen av stammar och badrum. Samtidigt tar Prästgårdsängen ett utvecklingssprång och växer till ett både tätare och öppnare kvarter. Det är dags för ett nytt kapitel i områdets historia.